Under det senaste året har jakten på de som marknadsför casinon och spelbolag utan svensk licens tagit en ny vändning. Det handlar inte längre bara om själva operatörerna, utan om de kanaler och personer som för svenska spelare dit i första hand. En dom mot en av Sveriges mest kända influencers har blivit vägledande för hur långt ansvaret faktiskt sträcker sig.
Den första fällande domen för främjande av olovligt spel
I december 2025 dömde Linköpings tingsrätt influencern Christofer ”Chrippa” Lundström till fängelse för en rad grova ekobrott, däribland grovt främjande av olovligt spel. Det var första gången som en person åtalades och dömdes för den typen av brott i Sverige. Åklagaren menade att Lundström under flera år öppet marknadsfört nätkasinon utan svensk licens för sina hundratusentals följare, och att det skett systematiskt och kommersiellt snarare än tillfälligt.
Domen överklagades av båda parter. I mars 2026 sänkte Göta hovrätt straffet till ett år och tio månaders fängelse. När det gäller själva spelbrottet friades Lundström från ett av de två åtalspunkterna, medan han i det andra fallet fortfarande dömdes, men brottet bedömdes inte längre som grovt eftersom domstolen ansåg att uppsåt saknats från början. Försvaret hade hela tiden argumenterat för att det inte var rimligt att en enskild person själv ska behöva avgöra vilka nätkasinon som är lagliga att marknadsföra, med tanke på hur komplex Spelinspektionens bedömning av licenskrav faktiskt är.
Trots strafflindringen kvarstår domens principiella betydelse. Det är fastslaget att den som aktivt bygger sin inkomst kring att exponera svenska följare för spel utan licens kan hållas straffrättsligt ansvarig, inte bara operatören själv.
Marknadsföringen flyttar till Twitch och slutna forum
Samtidigt som rättsprocessen mot Lundström pågick fortsatte Spelinspektionen sin kartläggning av hur olicensierat spel marknadsförs mot svenska konsumenter. Enligt myndighetens analys sker exponeringen numera genom flera kanaler parallellt, bland annat sociala medier, livestreaming, SMS, banners och sponsrade sökresultat. Twitch pekas särskilt ut som en arena där marknadsföringen domineras av casinon utan svensk licens, med affiliatelänkar, bonuskoder och tävlingar där deltagare belönas utifrån hur mycket de omsätter hos operatören.
Oron handlar inte minst om unga. Under 2025 hade en betydande andel svenska gymnasieungdomar använt Twitch under det senaste året, vilket gör plattformen till en känslig miljö för den här typen av reklam. Samtidigt ser myndigheten tecken på att det tidigare arbetet gett viss effekt, antalet större influencers som öppet marknadsför olicensierat spel mot svenska följare tycks ha minskat något. Vissa har i stället valt att rikta sig mot en internationell publik eller flyttat sina sändningar till konkurrerande plattformar som Kick.
Det som oroar Spelinspektionen mest är en förskjutning mot svårupptäckta kanaler. I slutna grupper på Discord och liknande forum kan influencers dela affiliatelänkar, rekommendera insättningsmetoder och till och med beskriva hur geografiska spärrar kan kringgås, utan att det syns för utomstående eller för tillsynsmyndigheter.
Deepfakes och falska kändisar i reklamen
På Facebook och Instagram förekommer dessutom annonser som använder deepfakes av svenska politiker, idrottare, nyhetsankare och influencers, där offentliga personer avbildas utan sitt medgivande för att ge olagliga spelerbjudanden falsk trovärdighet. Under 2025 hanterade Spelinspektionen elva ärenden om främjande av olagligt spel genom marknadsföring, sex av dem riktade mot influencers och fem mot annonsbanners. I samtliga avslutade ärenden upphörde den marknadsföring som bedömdes utgöra främjande, ofta efter att myndigheten tagit tidig kontakt med de inblandade.
Vad betyder detta framåt
Chrippa-domen och den fördjupade kartläggningen av marknadsföringskanaler hänger ihop med en bredare trend i svensk spelreglering. Regeringen har redan föreslagit att det så kallade riktningskriteriet ska ersättas av ett deltagarkriterium som gör det straffbart att ens passivt ta emot svenska spelare, och flera branschaktörer har länge krävt hårdare tag mot de kryphål som utnyttjas av aktörer utan svensk licens. Marknadsföring genom influencers och livestreaming är en av de tydligaste vägarna in till det olicensierade spelet, och det är därför inte förvånande att tillsynen nu riktas allt hårdare även mot de som förmedlar kontakten, snarare än enbart mot casinona själva.
För spelare innebär utvecklingen framför allt en påminnelse om att reklam på sociala medier, inte minst från kända profiler, inte är någon garanti för att ett spelbolag är seriöst eller ens lagligt att marknadsföra i Sverige. Samtidigt fortsätter Spelinspektionen att kombinera juridiska ingripanden med informationsinsatser, i väntan på att lagstiftningen ska hinna ikapp en marknadsföringsverklighet som förändras snabbare än regelverket.