Den svenska spelmarknaden står inför en av de mest genomgripande förändringarna sedan licenssystemet infördes 2019. Regeringen har skickat ut ett förslag på remiss som skulle ändra själva grunden för när ett utländskt spelbolag anses omfattas av svensk lag. I stället för att titta på hur ett bolag marknadsför sig ska det avgörande bli om en person i Sverige faktiskt kan spela på sajten.
Dagens kryphål: riktningskriteriet
I dag omfattas bara spel som riktar sig mot Sverige av spellagen. Det har gjort det möjligt för utländska aktörer att undgå reglering genom att undvika svenska språket eller valuta, samtidigt som svenska spelare ändå kunnat delta. Ett bolag har med andra ord kunnat ha engelska som enda språk och euro som valuta, och ändå ta emot svenska kunder utan att bryta mot lagen, så länge marknadsföringen formellt inte riktats mot Sverige.
Det är precis detta kryphål som en statlig utredning fick i uppdrag att se över. Marcus Isgren, ordförande i Allmänna reklamationsnämnden, fick i uppdrag att se över spellagens tillämpningsområde. Arbetet resulterade i promemorian Ds 2025:23, som presenterades i september 2025.
Från riktning till deltagande
Riktningskriteriet, som innebär att onlinespel som inte riktas till den svenska marknaden inte omfattas av lagen, tas bort. I stället för att fokusera på om ett onlinespel riktas till Sverige ska spellagens tillämpningsområde utgå från ett deltagarperspektiv, där den avgörande frågan är om personer som befinner sig i Sverige kan delta i spelet.
I praktiken innebär det ett omvänt synsätt. Riktningskriteriet ska ersättas av ett deltagarkriterium. För att inte omfattas av spellagen krävs det att onlinespelbolag vidtar ändamålsenliga och effektiva åtgärder för att förhindra deltagande från Sverige. Ett bolag kan alltså inte längre luta sig mot att man aldrig annonserat mot Sverige. I stället måste man aktivt bevisa att man försökt hindra svenska spelare från att komma in, exempelvis genom geoblockering eller andra tekniska spärrar.
Skärpt ansvar för betalningsförmedlare
Förslaget stannar inte vid definitionen av vem som omfattas av lagen. Spellagens administrativa främjandeförbud, som innebär att det är otillåtet att främja deltagande i olovligt spel, ska utvidgas när det gäller tillhandahållanden av betalningslösningar och andra liknande ekonomiska eller administrativa tjänster till spelbolag. Det ska inte längre ha någon betydelse huruvida en sådan tjänst är specifikt utvecklad för spelbranschen.
Dessutom föreslås en ny presumtionsregel som gör det svårare för betalningsförmedlare att blunda för vem som egentligen betalar. Den som förmedlar betalningar till eller från en spelverksamhet som tillhandahåller olovligt spel ska utgå från att personer som deltar i spelet gör detta från Sverige, om personen är bosatt eller stadigvarande vistas i Sverige. Bara om motsatsen kan visas, det vill säga att personen faktiskt befinner sig utomlands, faller ansvaret bort.
Enligt en sammanfattning av förslaget kan förändringen även få straffrättsliga följder för spelbolagen själva. Regeringen föreslår skärpta regler för onlinespel som gör det straffbart för olicensierade spelbolag att även passivt acceptera svenska kunder. Betalningsförmedlare och administrativa aktörer ska kunna hållas ansvariga om de medvetet hjälper olicensierade bolag.
Varför just nu? Fallande kanalisering för nätcasino
Bakgrunden till reformivern går att hitta i Spelinspektionens egna mätningar av så kallad kanalisering, det vill säga hur stor andel av spelandet som sker hos licensierade aktörer. En ny rapport från Spelinspektionen visar att kanaliseringsgraden för nätcasino uppgår till 81 procent under 2025, medan motsvarande siffra för vadhållning är 96 procent. För den konkurrensutsatta marknaden som helhet, där nätcasino och vadhållning ingår, uppskattar Spelinspektionen kanaliseringsgraden till 84 procent under 2025. Det är en minskning från 85 procent året innan, och långt under regeringens uttalade mål.
Skillnaden mellan spelformerna är slående. Medan sportsbetting fungerar väl inom licenssystemet är det tydligt att just casinospel är den svagaste länken. Som en del av sin kartläggning har myndigheten också gått igenom marknaden i detalj: Spelinspektionen har kartlagt 2 186 webbplatser utan svensk licens. Majoriteten erbjuder nätcasino eller en kombination av nätcasino och vadhållning.
Spelinspektionen vill ha fler verktyg
Utöver lagförslaget om deltagarkriteriet har Spelinspektionen själv lämnat in en rapport till regeringen med önskemål om skarpare verktyg. I en ny rapport till regeringen föreslår myndigheten bland annat hårdare regler kring betalningsförmedling, affiliate-marknadsföring och sökträffar som leder till spel utan svensk licens. Bakgrunden är att cirka 15 procent av spelandet i den konkurrensutsatta delen av marknaden fortfarande sker hos olicensierade aktörer.
Spelinspektionen pekar ut betalningslösningar som ett viktigt område. Myndigheten vill kunna agera snabbare mot företag som hanterar insättningar och uttag till olicensierade spelsidor. Samtidigt vill man se tydligare regler för affiliates, sökannonser och sociala medier där utländska spelbolag ofta marknadsför sig mot svenska konsumenter.
Parallellt fortsätter myndighetens löpande tillsyn. Under första kvartalet 2026 beslutade Spelinspektionen om flera förbud mot aktörer som saknar nödvändig svensk licens. Uppföljningar visar att förbud i vissa fall kan få tydlig effekt på trafiken till berörda webbplatser, men att effekten varierar. Samtidigt konstaterar myndigheten att marknaden för olicensierat spel förändras snabbt. Aktörer kan ändra arbetssätt eller använda flera webbplatser.
Nyligen har fokus även riktats mot hur olicensierat spel marknadsförs. En kartläggning från sommaren 2026 visar att Spelinspektionen riktar större uppmärksamhet mot de digitala kanaler som används för att marknadsföra olicensierat spel till svenska konsumenter. En ny kartläggning pekar ut influencers, livestreaming, SMS och sponsrade sökresultat som centrala vägar in till spel utanför licenssystemet.
Vad betyder det för spelare redan i dag?
Innan deltagarkriteriet blir verklighet gäller fortfarande dagens regelverk. Att spela hos ett utländskt casino utan svensk licens är inte olagligt för den enskilda spelaren, men det innebär att varken Spelpaus, insättningsgränser eller Allmänna reklamationsnämnden går att luta sig mot vid en eventuell tvist. Det utökade kreditförbud som trädde i kraft den 1 maj 2026 gäller dessutom bara licenshavare och spelombud inom det svenska systemet, inte sajter utanför licensen.
Deltagarkriteriet, om det klubbas av riksdagen, väntas i stället flytta ansvaret dit lagstiftaren länge velat men saknat verktyg för: bort från frågan om var ett bolag säger sig rikta sig, och över mot den enkla frågan om en spelare i Sverige faktiskt kan logga in och spela.