Sedan spellagen infördes 2019 har det räckt för utländska spelbolag att undvika svensk marknadsföring, svenskt språk och svensk valuta för att stå utanför den svenska licensplikten. Nu vill regeringen riva upp den principen helt. En promemoria som skickats på remiss föreslår att det så kallade riktningskriteriet ersätts av ett deltagarkriterium, vilket i praktiken innebär att svensk spellag ska gälla så snart en person i Sverige kan delta i spelet, oavsett hur bolaget marknadsför sig eller vilket språk sajten är skriven på.
Från riktning till deltagande
Dagens system bygger på att det är operatörens agerande, inte spelarens tillgång, som avgör om spellagen gäller. Tillämpningsområdet ska förtydligas och utvidgas genom att det så kallade riktningskriteriet, som innebär att onlinespel som inte riktas till den svenska marknaden inte omfattas av lagen, tas bort. I stället för att fokusera på om ett onlinespel riktas till Sverige ska spellagens tillämpningsområde utgå från ett deltagarperspektiv, där den avgörande frågan är om personer som befinner sig i Sverige kan delta i spelet. Det är en förändring som Spelinspektionen själv drivit på, eftersom myndigheten länge ansett att riktningskriteriet är svårt att bevisa och lätt att kringgå i praktiken.
För att undvika att omfattas av lagen kommer det inte längre räcka att bara skriva på engelska eller ta betalt i euro. För att inte omfattas av spellagen krävs det att onlinespelbolag vidtar ändamålsenliga och effektiva åtgärder för att förhindra deltagande från Sverige. Det ställer alltså krav på faktisk geoblockering och tekniska spärrar snarare än formuleringar i användarvillkoren, en utveckling som ligger i linje med det som beskrivits i artikeln om hur Spelinspektionen vill stänga ute olicensierade casinon genom just geoblockering och stoppade betalningar.
Straffansvar även för passivitet
Det som gör förslaget särskilt ingripande är att det inte bara riktar sig mot bolag som aktivt söker svenska kunder. Enligt Bettingbladets genomgång av promemorian föreslås regler som gör det straffbart för olicensierade spelbolag att även passivt acceptera svenska kunder, det räcker med att bolaget inte gjort tillräckligt för att stänga ute dem. Förslaget innehåller dessutom skärpta regler mot främjande, där betalningsförmedlare och administrativa aktörer ska kunna hållas ansvariga om de medvetet hjälper olicensierade bolag att nå den svenska marknaden.
En särskild presumtionsregel väntas också införas som innebär att personer som bor eller vistas i Sverige antas agera härifrån när de förmedlar betalningar till olicensierade bolag, om de inte själva kan visa motsatsen. Det är en förskjutning av bevisbördan som tidigare inte funnits i spelregleringen och som kan påverka allt från affiliates till mindre betalningslösningar som används i gränslandet mellan licensierat och olicensierat spel.
Varför nu
Bakgrunden till skärpningen är en spelmarknad där kanaliseringen, andelen spel som sker hos licensierade aktörer, sviktar allt mer på just nätcasino. Enligt Spelinspektionens senaste beräkningar ligger den totala kanaliseringsgraden för hasardspel på omkring 85 procent, medan bettingsajter håller sig kring 92 till 96 procent. På onlinespelautomater och nätcasino är läget betydligt svagare, med siffror mellan 72 och 82 procent, vilket också beskrivits närmare i vår artikel om att kanaliseringen för nätcasino stannar på 81 procent trots redan vidtagna åtgärder.
BOS, branschföreningen för onlinespel, har länge efterlyst just den här typen av lagändring och har tidigare krävt åtgärder mot kryphål i svensk spellag. Föreningens generalsekreterare har beskrivit förslaget som ett viktigt bidrag till att stärka den svenska licensmarknaden, samtidigt som man varnar för att strängare regler för licensierade bolag riskerar att göra svenska alternativ mindre attraktiva om inte de olicensierade konkurrenterna verkligen stängs ute i praktiken.
Tillsynen skärps redan idag
Medan lagändringen väntas träda i kraft först 2027 har Spelinspektionen redan börjat agera mot aktörer längre upp i leverantörskedjan. Ett tydligt exempel är spelutvecklaren Quickspin, som enligt myndighetens eget beslut fick en varning och en sanktionsavgift på 650 000 kronor efter att ha tillhandahållit spelprogramvara till aktörer utan svensk licens, enligt Spelinspektionens nyhetsarkiv. Fler leverantörer, bland annat Kalamba Games och EGT Digital, har fått liknande sanktioner efter att deras spel hittats hos olicensierade nätcasinon, vilket visar att ansvaret numera sträcker sig bortom själva speloperatören till hela distributionskedjan.
Vad det betyder framåt
Sammantaget pekar utvecklingen mot en spelmarknad där gränsen mellan licensierat och olicensierat spel blir juridiskt hårdare men samtidigt svårare för operatörer att navigera. Deltagarkriteriet är i grunden samma reform som beskrivits i vår tidigare artikel om att deltagarkriteriet ska stänga kryphålet för casinon utan svensk licens, men promemorian visar nu mer konkret hur långt regeringen är beredd att gå, inklusive straffansvar för passivitet och ett utökat ansvar för betalningsförmedlare. För svenska spelare ändrar förslaget inte det faktum att det fortfarande är lagligt att själv välja att spela hos utländska operatörer, men trycket på de bolag som vill nå den svenska marknaden utan licens ökar påtagligt inför årsskiftet 2027.