Den svenska spelmarknaden fortsätter att växa i snabb takt. Enligt Spelinspektionens senaste kvartalsstatistik omsatte licensierade spelbolag under andra kvartalet 2026 betydligt mer än motsvarande period året innan, drivet nästan uteslutande av nätcasino och vadhållning. Samtidigt visar myndighetens egen kanaliseringsmätning att en betydande del av svenskarnas spelande fortfarande hamnar hos bolag helt utanför det svenska licenssystemet.
Det skapar en motsägelsefull bild av marknaden. Å ena sidan ökar de svensklicensierade bolagens intäkter år efter år. Å andra sidan har myndigheten själv konstaterat att andelen spel som kanaliseras till licenssystemet faktiskt sjunker något, inte ökar.
Rekordsiffror för onlinespel
Spelbolag med svensk licens omsatte 7,4 miljarder kronor under andra kvartalet 2026, en ökning med 5,1 procent jämfört med samma period i fjol. Det är framför allt spel på nätet som driver ökningen. Kommersiellt onlinespel och vadhållning stod för drygt 4,9 miljarder kronor av den totala omsättningen, en uppgång på över 7 procent jämfört med andra kvartalet 2025.
Landbaserat kommersiellt spel, i praktiken huvudsakligen restaurangcasino, omsatte betydligt mindre summor men växte procentuellt sett ännu snabbare. Samtidigt minskade antalet personer registrerade hos Spelpaus något jämfört med föregående kvartal, vilket är första gången på länge som den siffran går nedåt mellan två kvartal.
Kanaliseringen rör sig åt fel håll
Det som sticker ut i sammanhanget är att tillväxten i den licensierade marknaden inte verkar följas av en motsvarande ökning i kanaliseringsgraden, det mått Spelinspektionen använder för att visa hur stor andel av spelandet som sker hos bolag med svensk licens. Samtidigt bedömer Spelinspektionen att ungefär var sjätte krona i den konkurrensutsatta delen av marknaden spelas hos bolag som saknar svensk licens.
I juni presenterade myndigheten sin årliga kanaliseringsrapport för 2025, och siffrorna gick åt fel håll jämfört med året innan. Kanaliseringsgraden sjönk från 85 till 84 procent över alla spelformer. Störst är problemet inom nätcasino, där kanaliseringen stannade på 81 procent, en nivå som gjort att ämnet redan diskuterats i tidigare rapportering om nätcasinots kanalisering på den här sajten. Vadhållning klarar sig betydligt bättre, med en kanaliseringsgrad på 96 procent, vilket understryker hur olika utmaningarna ser ut beroende på spelform.
Över 2 000 sajter utan svensk licens
Spelinspektionen har byggt upp en egen databas över operatörer som saknar svensk licens men ändå är tillgängliga för svenska spelare. Fram till april 2026 hade myndigheten identifierat totalt 2 186 webbplatser utan svensk licens, varav 976 erbjuder renodlat nätkasino och ytterligare 800 kombinerar kasino med vadhållning. Det är en ökning jämfört med föregående mätning, vilket tyder på att utbudet av olicensierade alternativ snarare växer än krymper.
Enligt Spelinspektionens egna undersökningar är den vanligaste förklaringen till att svenska spelare väljer bort licenssystemet att de redan har stängt av sig via Spelpaus. Därefter kommer uppfattningen att utländska sajter erbjuder bättre bonusar eller spel som inte finns tillgängliga på den reglerade marknaden. Det är en dynamik som också syns i hur Spelpaus-systemets skydd urholkas när spelare söker sig vidare till bolag där avstängningen inte gäller.
Deltagarkriteriet ska täppa till kryphålet
Den centrala förklaringen till varför Spelinspektionen inte kan agera mot alla dessa 2 186 identifierade sajter handlar om dagens så kallade riktningskriterium. Enligt gällande spellag krävs det att en utländsk operatör aktivt riktar sig mot den svenska marknaden, till exempel genom svenskt språk, svensk valuta eller riktad marknadsföring, för att verksamheten ska räknas som olaglig och kunna beivras.
Regeringen har därför föreslagit att riktningskriteriet ska ersättas av ett deltagarkriterium, där det i stället blir avgörande om en person som befinner sig i Sverige faktiskt kan delta i spelet, oavsett hur operatören marknadsför sig. Förslaget, som presenterades i promemorian Ds 2025:23, är tänkt att träda i kraft den 1 januari 2027, men beslutet hänger på att remissbehandling och riksdagsprocess hinner slutföras under året. Frågan har tidigare beskrivits i detalj i artikeln om varför deltagarkriteriet ska göra det straffbart att ens passivt ta emot svenska spelare.
Vad betyder siffrorna i praktiken
Tillväxten i den licensierade marknaden visar att svenska konsumenters intresse för spel generellt ökar, inte minst drivet av stora idrottsevenemang under året. Men samma tillväxt tycks inte automatiskt stärka licenssystemets ställning gentemot utländska alternativ. Så länge det är juridiskt möjligt för operatörer utan svensk licens att ta emot svenska spelare, förutsatt att de inte aktivt riktar sig mot Sverige, kommer en del av marknaden sannolikt att fortsätta röra sig utanför det reglerade systemet.
Nätcasino och betting stod för nästan hela ökningen under andra kvartalet, vilket samtidigt är den spelform där kanaliseringen är som svagast. Det illustrerar att den snabbast växande delen av marknaden också är den mest utsatta för konkurrens från olicensierade aktörer. Hur situationen utvecklas framöver beror till stor del på om deltagarkriteriet faktiskt blir verklighet enligt tidsplanen, och om de verktyg Spelinspektionen efterfrågat, som blockering av betalningar till olicensierade sajter, införs i praktiken.