Den 1 augusti börjar en ny föreskrift från Spelinspektionen att gälla, som ställer betydligt tydligare krav på hur svenska licenshavare ska kontrollera spelare mot det nationella självavstängningsregistret Spelpaus.se. Samtidigt visar nya siffror från myndigheten och andra aktörer en mer bekymmersam trend, att både tillströmningen till Spelpaus och kanaliseringen till den reglerade marknaden har mattats av. Det skapar en märklig kontrast mellan ett allt mer detaljreglerat licenssystem och en verklighet där en växande del av spelandet sker helt utanför det.
Vad den nya föreskriften innebär
Föreskriften sätter upp de tekniska och procedurmässiga reglerna för hur licenshavare ska ansluta till och fråga Spelinspektionens nationella självavstängningsregister, med anslutningsuppgifter i form av ett Actor ID och en API-nyckel som Spelinspektionen tilldelar varje licenshavare. Licenshavare måste använda sina egna unika anslutningsuppgifter vid varje kontroll mot Spelpaus-registret, även om operatören använder externa plattformsleverantörer eller tredjepartsföretag för delar av den tekniska driften.
Spelinspektionen ställer dessutom krav på att rätt API används beroende på kontrollens syfte, där kontroller kopplade till marknadsföring endast får göras via särskilda marknadsförings-API:er, medan registrering och inloggning måste verifieras genom API för login och spelarkonton. Bakgrunden är att myndigheten under sitt utredningsarbete upptäckte att en del licenshavare använt begränsad information vid kontrollerna, eller i vissa fall inte kontrollerat alls, vilket gjorde att spelare som stängt av sig ändå kunde slinka igenom.
För branschen handlar det i praktiken om att se över tekniska system och integrationer innan augusti. För spelaren själv förändras inget i hur Spelpaus fungerar, men skyddet ska bli mer robust genom att kontrollerna blir svårare att kringgå av misstag eller slarv hos operatören.
Fler stänger av sig, men i lägre takt
Samtidigt som kraven på licenshavarna skärps visar färsk statistik att Spelpaus, systemets viktigaste skyddsverktyg, tappar fart. Antalet svenskar som varje år stänger av sig från allt spel via Spelpaus.se har fallit tre år i rad, från 18 953 nya avstängda 2023, till 16 306 år 2024 och 13 877 år 2025, en minskning med nästan 27 procent på två år. Inbromsningen har fortsatt in i 2026 och mellan årsskiftet och sista juni tillkom bara 2 471 nya avstängda.
Totalt sett fortsätter dock det ackumulerade antalet avstängningar att öka, i juli 2026 handlade det om över 136 000 registrerade personer enligt Spelpaus egna siffror. Men det är själva flödet av nya avstängningar som bromsat in, vilket är ett annat mått än det totala antalet. Utvecklingen har uppmärksammats i tidigare artiklar om hur fler svenskar väljer att stänga av sig från spel, men den senaste statistiken nyanserar bilden något.
Kanaliseringen rör sig åt fel håll
Spelinspektionen har i en ny undersökning bedömt att kanaliseringsgraden på den konkurrensutsatta svenska spelmarknaden var 84 procent under 2025, vilket kan jämföras med myndighetens bedömning på 85 procent för 2024. Målet som sattes vid omregleringen 2019 var minst 90 procent, en nivå som marknaden aldrig nått och som den nu rör sig ifrån.
Skillnaden mellan olika spelformer är stor. I huvudbedömningen ligger nätcasino på 81 procent, medan vadhållning ligger på 96 procent, och trafiken visar samma mönster, med 54 procent licensierade besök för nätcasino och 92 procent för vadhållning. Det innebär att nätcasino fortsatt är den spelform där störst andel av pengarna hamnar hos aktörer utan svensk licens.
Till och med den 30 april 2026 hade myndigheten identifierat 2 186 sajter utan svensk licens, varav 976 rena nätkasinon och 800 kombinerade nätcasino med vadhållning. Enligt Spelinspektionens egen enkät till spelare handlar en stor del av förklaringen om just Spelpaus. Enkätundersökningen till spelare visar att de främsta anledningarna till att spela utanför licenssystemet är att spelarna är eller har varit avstängd på Spelpaus.se, att man upplever bättre vinstmöjligheter på webbsidor och spelplatser utan svensk licens, eller att man efterfrågar spel som inte finns på den svenska spelmarknaden.
Ett system som skyddar en krympande andel av marknaden
Det som gör kombinationen av nya kontrollregler och sjunkande kanalisering intressant är att den pekar på en strukturell utmaning. Spelpaus och de nya API-kraven gäller bara för aktörer med svensk licens. Spel som sker utanför licenssystemet står utanför både beskattning, svenska ansvarskrav och de skyddsverktyg, som Spelpaus, som byggts för den licensierade marknaden. Ju mer detaljerat och tekniskt avancerat skyddet blir för den licensierade marknaden, desto tydligare blir också gapet mot den del av spelandet som aldrig når fram till svensk tillsyn.
Det är samma problem som ligger bakom diskussionen om deltagarkriteriet som ska ersätta dagens riktningskriterium, och som branschorganisationen lyfte i sitt krav på att täppa till kryphål i spellagen. Så länge stora delar av spelmarknaden, framför allt inom nätcasino, ligger utanför svensk licens spelar det mindre roll hur exakt och tekniskt vattentät den svenska kontrollapparaten blir. Skyddet når helt enkelt bara den del av marknaden som redan valt att vara reglerad.
För svenska spelare som väljer bort licenssystemet, av vilken anledning det nu är, gäller det att komma ihåg att varken Spelpaus, insättningsgränser eller den nya kreditregleringen automatiskt följer med till sajter utan svensk licens. Den typen av skydd är fortfarande något som byggts upp specifikt för den licensierade marknaden, och som riskerar att bli allt mindre relevant om utvecklingen mot lägre kanalisering fortsätter.