Sedan hösten 2025 har en lagändring väntat i kulisserna som skulle kunna bli den mest genomgripande förändringen av spellagen sedan omregleringen 2019. Förslaget kallas deltagarkriteriet och ska ersätta dagens riktningskriterium som grund för om ett onlinespel omfattas av svensk lag. Men ju närmare det planerade ikraftträdandet den 1 januari 2027 kommer, desto tydligare blir det att tidsplanen är skakig.
Vad deltagarkriteriet faktiskt innebär
Dagens regelverk bygger på att ett utländskt spelbolag anses bryta mot svensk lag bara om det aktivt riktar sig mot den svenska marknaden, till exempel genom svenskt språk, kronor som valuta eller marknadsföring mot svenska konsumenter. Det har gjort det möjligt för många operatörer att formellt undvika spellagen samtidigt som svenska spelare utan problem kunnat registrera konton och sätta in pengar.
Utredaren Marcus Isgren lämnade i september 2025 promemorian Ds 2025:23, Spellagens tillämpningsområde, där han föreslår att detta synsätt överges helt. Enligt förslaget ska
Spellagens riktningskriterium ska ersättas med ett deltagarkriterium, som innebär att onlinespel ska anses tillhandahållna i Sverige om personer som befinner sig här i landet kan delta i spelen. För att undgå lagen krävs i stället att operatören vidtar effektiva åtgärder för att hindra svenskar från att delta överhuvudtaget, exempelvis genom teknisk blockering. Det handlar alltså inte längre om avsikt eller marknadsföring, utan om den faktiska möjligheten att spela.
Promemorian innehåller också en presumtionsregel som riktar sig mot betalningsförmedlare. Banker och betaltjänster ska utgå från att en person som är folkbokförd eller stadigvarande vistas i Sverige också deltar i spelet från Sverige, om inte motsatsen kan visas. Det skulle göra det betydligt enklare att motivera blockerade transaktioner till olicensierade casinon, eftersom bevisbördan i praktiken flyttas över till operatören och betalningsleverantören.
Oktober 2026, fortfarande ingen proposition
Det föreslagna datumet för ikraftträdande, 1 januari 2027, ligger numera bara ett par månader bort. Trots det syns ännu ingen proposition i riksdagens dokumentlista. Regeringen har uppgett att förslagen bereds i Regeringskansliet, men någon lagrådsremiss eller proposition har inte lagts fram.
Spelinspektionens generaldirektör har tidigare välkomnat förslaget och menat att det skulle stärka myndighetens möjligheter att arbeta mot olicensierat spel mer effektivt. Branschorganisationen BOS har länge drivit frågan och krävt att samma regler ska gälla alla bolag som erbjuder spel till svenska konsumenter, oavsett var de är registrerade. Vår tidigare genomgång av förseningen och vad den betyder i praktiken visar att osäkerheten redan då var stor, och inget tyder på att bilden klarnat sedan dess.
En lagändring av det här slaget kräver normalt remissrunda, lagrådsgranskning, proposition och slutligen ett riksdagsbeslut. Med bara veckor kvar av höstens riksmöte innan jul är tidsfönstret för att hinna klart till årsskiftet i praktiken mycket smalt. Det är fullt möjligt att ikraftträdandet skjuts fram, även om regeringen formellt fortfarande siktar på 1 januari 2027.
Kanaliseringssiffrorna ger extra skäl till oro
Fördröjningen är särskilt känslig med tanke på hur kanaliseringen utvecklats. Spelinspektionens senaste mätning visar att kanaliseringsgraden för den konkurrensutsatta marknaden för 2025 var 84 procent, vilket kan jämföras med Spelinspektionens bedömning på 85 procent för 2024. Nedgången är liten men går åt fel håll, och den döljer stora skillnader mellan spelformer.
Vadhållning klarar sig bra med en kanaliseringsgrad på 96 procent, medan nätcasino ligger kvar på endast 81 procent. Det är just nätcasino som är den stora utmaningen, vilket vi tidigare beskrivit i artikeln om kanaliseringen för nätcasino som stannar på 81 procent. Myndigheten hade dessutom vid april 2026 identifierat totalt 2 186 webbsidor utan svensk licens, varav 976 renodlade nätcasinon och ytterligare 800 som kombinerar casino och vadhållning.
BOS har kommenterat siffrorna och konstaterat att andelen spel utanför licenssystemet fortfarande är en allvarlig signal, eftersom det innebär att en stor grupp spelare står utanför det konsumentskydd som den svenska regleringen ska säkerställa. Organisationen har tidigare efterlyst konkreta åtgärder mot det de kallar kryphål i lagen, något som behandlas mer utförligt i artikeln om BOS krav på åtgärder mot kryphålen i spellagen.
Vad gäller egentligen just nu
Så länge deltagarkriteriet bara är ett förslag är det riktningskriteriet som fortsatt avgör vad som är tillåtet. Det innebär att operatörer som varken använder svenskt språk, svensk valuta eller riktad marknadsföring mot Sverige i praktiken kan fortsätta ta emot svenska spelare utan att formellt bryta mot spellagen, trots att de saknar svensk licens. Det är precis den gråzonen som deltagarkriteriet är tänkt att stänga.
För spelare är det värt att komma ihåg att det är operatören, inte spelaren, som riskerar att bryta mot lagen. Det ändras inte av deltagarkriteriet heller, eftersom straffbestämmelserna i spellagen även fortsatt riktar sig mot den som bedriver eller främjar olovligt spel. Däremot kan konsekvenserna för operatörerna bli betydligt kännbarare den dagen lagen väl träder i kraft, eftersom det inte längre räcker att undvika svensk marknadsföring för att stå utanför regelverket.
Tills en proposition faktiskt läggs fram återstår bara att vänta. Frågan är om regeringen hinner få igenom lagändringen i tid till årsskiftet, eller om deltagarkriteriet blir ytterligare en reform som skjuts framåt i tiden, medan kanaliseringen till den reglerade marknaden fortsätter att halta inom just det segment som lagändringen är tänkt att komma åt.