Ett omfattande lagförslag är på väg genom det svenska lagstiftningsarbetet och det kan förändra villkoren rejält för både olicensierade spelbolag och de betalningsföretag som förmedlar pengar till dem. Kärnan i förslaget är att det så kallade riktningskriteriet ska ersättas av ett deltagarkriterium, en förändring som varit efterlängtad av delar av branschen men som också väcker frågor om hur den praktiskt ska tillämpas.
Från riktning till deltagande
I promemorian föreslås att spellagens tillämpningsområde ska ändras när det gäller vilka tillhandahållanden av onlinespel som omfattas av lagen, genom att det så kallade riktningskriteriet, som innebär att onlinespel som inte riktas till den svenska marknaden inte omfattas av lagen, tas bort. I stället för att fokusera på om ett onlinespel riktas till Sverige ska spellagens tillämpningsområde utgå från ett deltagarperspektiv, där den avgörande frågan är om personer som befinner sig i Sverige kan delta i spelet. Riktningskriteriet ska alltså ersättas av ett deltagarkriterium. I praktiken betyder det att det inte längre spelar någon roll om ett bolag marknadsför sig på svenska, tar betalt i kronor eller riktar reklam mot svenska konsumenter. Så snart en person som befinner sig i Sverige kan spela på sajten, omfattas verksamheten av spellagen.
Bakgrunden är väl känd för den som följt debatten. Dagens regelverk har länge kritiserats för att göra det för enkelt för utländska aktörer att kringgå licenskravet genom att helt enkelt undvika svenska språket eller valutan, samtidigt som svenska spelare ändå kunnat delta obehindrat. Vår tidigare genomgång av hur deltagarkriteriet ska göra passivt mottagande straffbart beskriver just den här problematiken i detalj.
Betalningsförmedlare får ett tyngre bevisbörda
En av de mer konkreta nyheterna i förslaget rör betalningsflödena. I dag kan ett betalningsbolag i praktiken hävda okunskap om var en spelare befinner sig. Det ska bli svårare med den nya presumtionsregeln. Den som förmedlar betalningar till eller från en spelverksamhet som tillhandahåller olovligt spel ska utgå från att personer som deltar i spelet gör detta från Sverige, om personen är bosatt eller stadigvarande vistas i Sverige, och endast om det framgår att personen deltar i spelet från utlandet ska presumtionen kunna brytas.
Det innebär i praktiken att bevisbördan flyttas. Betalningsförmedlare kan inte längre luta sig mot att de saknat vetskap om spelarens hemvist, utan måste aktivt kunna visa motsatsen om de ska undgå ansvar. Samtidigt utvidgas det administrativa främjandeförbudet till att gälla betalningslösningar och liknande tjänster oavsett om de är särskilt utvecklade för spelbranschen eller inte.
Regeringens eget resonemang är tydligt på den här punkten. Spel hos olicensierade aktörer undergräver spellagstiftningen och gör den mindre effektiv samtidigt som enskilda personer riskerar att fara illa, och kriminella utnyttjar också olicensierad spelverksamhet för penningtvätt och matchfixning, konstaterade finansdepartementet redan när utredningsuppdraget gavs.
Ett välkommet men inte oomstritt förslag
Reaktionerna från branschen har varit blandade men i grunden positiva från de licensierade aktörernas håll. Branschföreningen för Onlinespel har varit tydlig i sitt stöd. Enligt föreningens generalsekreterare Gustaf Hoffstedt är detta ett viktigt och angeläget bidrag till möjligheten att stärka den svenska spellicensmarknaden, att som nu föreslås kriminalisera nära nog allt olicensierat spelande i Sverige. Samtidigt varnar samma organisation för att kraven på de licensierade bolagen inte får bli så hårda att de svenska alternativen tappar attraktionskraft jämfört med utländska konkurrenter, en avvägning som återkommer i flera av de senaste remissrundorna kring nya spelansvarsregler.
Kanaliseringen ger bakgrunden till brådskan
Det är knappast en slump att förslaget kommer nu. Spelinspektionens senaste mätningar visar att kanaliseringen, alltså andelen spel som sker hos licensierade aktörer, sjunkit något över tid och att nätcasino fortfarande sticker ut som det svagaste området. Enligt myndighetens senaste rapport ligger kanaliseringen för onlinekasino runt 81 procent, klart under den samlade siffran för hela spelmarknaden. Vår genomgång av varför kanaliseringen stannar på 81 procent trots nya åtgärder går igenom siffrorna mer i detalj.
Spelinspektionen har redan börjat agera mot leverantörsledet, inte bara mot operatörerna själva. Under hösten 2025 fick spelutvecklaren Quickspin en sanktionsavgift på 650 000 kronor efter att bolagets spel hittats hos olicensierade aktörer, och liknande beslut har fattats mot andra leverantörer som Kalamba Games och EGT Digital. Det signalerar att tillsynen numera sträcker sig längre upp i kedjan, från operatören till den som faktiskt levererar spelprogramvaran.
Tidsplan och vad som återstår
Enligt de förslag som nu bereds är tanken att lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2027, om riksdag och regering går vidare med förslaget i sin nuvarande form. Innan dess väntar sedvanlig remissbehandling, där olika branschorganisationer, myndigheter och andra remissinstanser får lämna synpunkter, vilket kan leda till justeringar innan en proposition slutligen läggs fram för riksdagen.
Frågan som många i branschen ställer sig är hur mycket förslaget i praktiken förändrar för spelare som redan i dag väljer sajter utan svensk licens. Så länge betalningsvägar som kortbetalning, e-plånböcker och kryptobaserade lösningar fortsatt fungerar, är det osäkert hur stor effekt en skärpt lagstiftning egentligen får på det faktiska spelandet, även om den onekligen gör det juridiska läget tydligare och riskerna större för både operatörer och betalningsförmedlare som väljer att fortsätta samarbeta med olicensierade bolag.
Läs mer om bakgrunden till reformen i Bettingbladets genomgång av förslaget samt i Spelinspektionens egen sammanfattning av ändringarna.