Skinbetting slipper undan kanaliseringsmåttet, men trafiken visar en annan verklighet

Profilbild för Kenny Larsson
En person sitter framför en dator och mobil med spelrelaterad grafik som symboliserar skinbetting och olicensierat spelande.

När Spelinspektionen presenterar sin årliga kanaliseringsgrad brukar siffran hamna kring 80 till 85 procent för nätcasino. Måttet ska visa hur stor andel av spelandet som sker hos licensierade aktörer jämfört med olicensierade sajter. Men en hel kategori av spel räknas aldrig med i statistiken, nämligen skinbetting, vadslagning där insatserna görs med virtuella föremål från spel som CS2 istället för vanliga pengar.

Det här skapar ett blindfält i den officiella bilden av kanalisering. Sajter som tar emot skinbetting kan över huvud taget inte söka svensk licens eftersom lagen kräver att spel om pengar sker i svensk valuta eller i en valuta som godkänts av Spelinspektionen. Skin räknas inte som en sådan valuta, vilket gör hela verksamheten olicensierbar per definition, snarare än olicensierad i praktiken.

Varför faller skinbetting utanför mätningarna

Spelinspektionens kanaliseringsmått bygger dels på enkätundersökningar bland spelare, dels på trafikanalyser av kända spelsajter. Skinbettingsajter marknadsförs sällan öppet mot en svensk allmänhet på samma sätt som traditionella casinon utan svensk licens. Målgruppen är ofta yngre spelare med koppling till spel som CS2 eller Rust, en grupp som dessutom kan vara ovillig att uppge sitt spelande i en officiell enkät eftersom det rör sig i en juridisk gråzon.

Resultatet blir att det enda som verkligen syns är webbtrafik. Flera trafikanalyser av besök till kända olicensierade speldomäner har visat att skinbettingsajter tillhör de mest besökta i hela kategorin, ibland med fler besökare än traditionella nätcasinon utan svensk licens. Ändå försvinner den siffran helt när kanaliseringsgraden räknas ut, eftersom de aldrig kunnat vara del av den licensierade marknaden till att börja med.

En lucka som liknar tidigare kryphål

Diskrepansen påminner om andra luckor som redan uppmärksammats i den svenska spellagen. I artikeln om hur kanaliseringsmåttet spricker mellan enkät och trafik beskrevs redan hur olika mätmetoder kan ge helt olika bilder av samma marknad. Skinbetting förstärker den obalansen ytterligare, eftersom det handlar om en kategori som per definition aldrig kan synas i den licensierade sidan av ekvationen.

Det gör att den officiella siffran, oavsett om den landar på 81 eller 84 procent, sannolikt underskattar hur stor del av det faktiska spelandet som sker utanför den reglerade marknaden. Skinbetting är dessutom särskilt svårt att komma åt med de verktyg som normalt används mot olicensierat spel, som geoblockering och stoppade betalningar, eftersom transaktionerna sker i spelvaluta och ofta via plattformar som ligger utanför traditionella betalningssystem.

Deltagarkriteriet väntas inte lösa problemet

Regeringens förslag om ett så kallat deltagarkriterium, som ska ersätta dagens riktningskriterium och göra det straffbart att ta emot spel från Sverige oavsett om verksamheten riktat sig hit aktivt, har lyfts fram som ett sätt att täppa till flera av de kryphål som beskrivits i tidigare granskningar. Läs mer om hur deltagarkriteriet ska stänga kryphålet för olicensierade casinon. Problemet är att skinbetting redan i grunden faller utanför licenssystemet, vilket betyder att ett skärpt deltagarkriterium i första hand riktar sig mot traditionella casinooperatörer snarare än mot skinmarknaden.

Lagstiftaren har hittills valt att hantera skinbetting som en separat fråga, delvis eftersom den är sammanflätad med spelutvecklare och plattformar som Steam, som formellt sett inte driver spelverksamhet utan handel med digitala föremål. Den gränsdragningen har gjort det svårt att applicera samma regelverk som används mot renodlade casinon och betting utan svensk licens.

Marknadsföring som är svår att fånga

En annan aspekt är hur skinbetting marknadsförs. Precis som i fallet med streamers som marknadsfört olicensierat spel, ett ämne som togs upp i granskningen av Spelinspektionens jakt på influencers, sker en stor del av marknadsföringen kring skinbetting via streamingplattformar, Discord-servrar och communityn kring specifika spel. Det gör att traditionell tillsyn, som bygger på att granska annonser och sponsrade inlägg på etablerade kanaler, ofta kommer efter.

Vad det betyder för statistiken framöver

Så länge skinbetting inte ingår i kanaliseringsmåttet kommer den officiella bilden av den svenska spelmarknaden att vara ofullständig, oavsett hur mycket Spelinspektionen justerar sina metoder för att mäta traditionellt olicensierat spel. Frågan är om lagstiftaren i framtiden väljer att bredda definitionen av spel om pengar så att den även omfattar insatser i virtuella tillgångar, vilket enligt uppgifter från Spelinspektionens egen webbplats är något myndigheten följer utvecklingen kring, utan att några konkreta lagförslag ännu lagts fram.

Tills en sådan förändring eventuellt kommer kvarstår ett läge där en hel del av spelandet bland yngre svenskar sker helt utanför både licenssystemet och den officiella statistiken, något som gör det svårare att bedöma hur stort det verkliga läckaget från den reglerade marknaden faktiskt är.

Författare

  • Kenny Larsson är medgrundare av Utansvenskspellicens.com och har lång erfarenhet från den internationella iGaming-branschen. Under sina år i branschen har han arbetat nära områden som onlinecasino, sportsbook, betalningslösningar, operativ drift samt licens- och compliancefrågor.

    Genom sitt arbete på Malta har Kenny fått praktisk insyn i hur internationella spelbolag är uppbyggda och hur faktorer som säkerhet, verifiering, uttagsprocesser och spelvillkor påverkar användarupplevelsen. På Utansvenskspellicens.com bidrar han med research, kvalitetsgranskning och expertbedömningar av utländska spelsajter.

    Hans redaktionella arbete präglas av ett särskilt fokus på tydliga villkor, trygga betalningsprocesser och att läsaren ska få en balanserad bild av både fördelar och risker. Läs mer om hur vi jobbar under Redaktionell Policy.