Ovisst läge för spellagen när regeringsbildningen drar ut på tiden

Profilbild för Kenny Larsson
Riksdagshuset i Stockholm fotograferat i skymning som symbol för den pågående regeringsbildningen och väntande spellagsfrågor.

Mer än tre veckor efter riksdagsvalet den 13 september har Sverige fortfarande ingen ny regering på plats. Talman Andreas Norlén gav Magdalena Andersson ett nytt sonderingsuppdrag från den 5 oktober, efter att hon tidigare lämnat tillbaka sitt första försök sedan Vänsterpartiet valt att rösta på Moderaternas talmanskandidat. Andersson ska rapportera till talmannen senast den 12 oktober, och en statsministeromröstning kan tidigast hållas den 14 oktober. Så länge regeringsbildningen pågår ligger flera centrala beslut om spelmarknaden i väntan, trots att spelfrågorna knappt syntes i valrörelsen.

Socialdemokraterna blev, enligt Valmyndighetens slutliga resultat, största parti med 28,0 procent och 99 mandat, följt av Moderaterna på 19,9 procent och Sverigedemokraterna på 17,5 procent. Oavsett vilken regering som till slut tillträder ärver den en omfattande och delvis oavslutad dagordning på spelområdet.

Sju år av successivt skärpta regler

Sedan den svenska spellagen trädde i kraft 2019 har regleringen byggts på i flera omgångar, oavsett vilket parti som suttit vid makten. Bland det senaste är att Casino Cosmopol stängdes för gott och att licenstypen för statligt kasinospel togs bort ur lagen från årsskiftet. Från samma datum omfattas även vissa partipolitiska lotterier av regler som tidigare inte gällt dem, bland annat bonusbegränsningen och kreditförbudet.

Kreditförbudet är ett av de tydligaste exemplen på bred politisk enighet i frågan. Riksdagen antog lagförslaget genom acklamation i februari, och sedan den 1 maj får licenshavare och spelombud varken tillåta eller medverka till att spel finansieras med krediter. Som vi tidigare skrivit om berör kreditförbudet bara bolag med svensk licens, vilket gör att reglerna inte har någon direkt effekt på operatörer utanför det svenska systemet.

Deltagarkriteriet, det stora ärvda förslaget

Den enskilt viktigaste frågan som väntar på besked är förslaget om ett deltagarkriterium. I promemorian Spellagens tillämpningsområde, Ds 2025:23, föreslås att dagens riktningskriterium ersätts av ett deltagarkriterium. Det skulle göra det möjligt att tillämpa spellagen på fler onlinespel som personer i Sverige kan delta i, även när spelen inte uttryckligen riktas mot den svenska marknaden. Förslaget är ännu inte beslutad lag.

I praktiken innebär det en helt ny utgångspunkt. I dag räcker det att ett bolag undviker svensk marknadsföring, svenskt språk och svensk valuta för att hamna utanför lagens räckvidd, även om svenska spelare faktiskt använder tjänsten. Med deltagarkriteriet blir frågan istället om en person som befinner sig i Sverige kan delta i spelet, oavsett hur bolaget väljer att marknadsföra sig. Vi har tidigare gått igenom hur kriteriet gör det straffbart att även passivt ta emot svenska spelare, och i den ursprungliga promemorian föreslås att lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2027. Eftersom förslaget fortfarande är under beredning, och en ny regering ännu inte har tillträtt, finns det en reell risk att tidsplanen förskjuts, ett ämne vi också berört i artikeln om vad en försening skulle betyda för spelare och operatörer.

Kanaliseringen fortsätter att falla

Bakgrunden till den skärpta hållningen är tydlig i siffrorna. Spelinspektionens senaste mätning visar att kanaliseringsgraden, alltså andelen av spelandet som sker hos licensierade bolag, uppgick till 84 procent under 2025, en nedgång från 85 procent året innan, enligt Gambling Insiders genomgång av rapporten. Skillnaden mellan spelformer är stor. Medan vadhållning och sportspel ligger på en kanaliseringsgrad runt 96 procent, stannar nätcasino på betydligt lägre nivåer, något vi tidigare beskrivit i detalj i artikeln om att kanaliseringen för nätcasino stannar på 81 procent trots nya åtgärder.

Spelinspektionen har också identifierat ett stort antal webbplatser utan svensk licens som riktar sig mot eller tar emot svenska spelare, och trafiken dit fortsätter att vara betydande inom just casinosegmentet. Det är denna obalans, mellan ett högt konsumentskydd för de som spelar hos licensierade bolag och en växande del av marknaden som står utanför systemet, som gör frågan om deltagarkriteriet så central för nästa regering.

Vad betyder det för spelare och bolag utan svensk licens

Så länge regeringsbildningen pågår händer inget konkret med lagstiftningen. Promemorian ligger kvar som förslag, kreditförbudet gäller redan sedan i våras för licenshavare, och kanaliseringsmåtten pekar fortsatt åt fel håll för nätcasino. För operatörer utan svensk licens innebär det en period av fortsatt osäkerhet snarare än akut förändring. Den stora frågan är om en ny regering, oavsett sammansättning, väljer att driva igenom deltagarkriteriet enligt den föreslagna tidsplanen eller om processen skjuts framåt i väntan på en fastställd budget och ett tydligare parlamentariskt underlag.

Enligt den senaste genomgången i Nyheter Idags sammanställning av spelpolitiken efter valet finns det redan ett konkret förslag på bordet, men det är ännu inte beslutad lag, vilket gör att den som följer frågan noga bör räkna med att tidsplanen kan komma att justeras innan en ny regering är på plats och kan ta ställning till remissvaren.

Författare

  • Kenny Larsson är medgrundare av Utansvenskspellicens.com och har lång erfarenhet från den internationella iGaming-branschen. Under sina år i branschen har han arbetat nära områden som onlinecasino, sportsbook, betalningslösningar, operativ drift samt licens- och compliancefrågor.

    Genom sitt arbete på Malta har Kenny fått praktisk insyn i hur internationella spelbolag är uppbyggda och hur faktorer som säkerhet, verifiering, uttagsprocesser och spelvillkor påverkar användarupplevelsen. På Utansvenskspellicens.com bidrar han med research, kvalitetsgranskning och expertbedömningar av utländska spelsajter.

    Hans redaktionella arbete präglas av ett särskilt fokus på tydliga villkor, trygga betalningsprocesser och att läsaren ska få en balanserad bild av både fördelar och risker. Läs mer om hur vi jobbar under Redaktionell Policy.